De superrika


Igår började en ny serie på svt2 - "De superrika". Bilderna på tv:n, kommentarerna från de intervjuade, de historiska tillbakablickarna... Allt det där fick mig att må fysiskt illa och känna hur en frustration och ilska rörde sig i kroppen. Vad handlar den då om? Den utgår från det faktum att de ekonomiska skillnaderna i världen ökat dramatiskt sedan 1970-talet. Då slog en ekonomisk doktrin igenom som gick ut på att välståendet skulle sippra ner och spridas om de väldigt rika fick möjligheter att bli ännu rikare. Därför var skattelättnader vägen framåt. USA och Storbrittanien var länderna som gick i bräschen för denna trend.

Hur har det då gått lite över 30 år senare? Förmögenhetsfördelningen i världen har blivit otroligt mycket mer ojämlik. De fattigares inkomster har stagnerat och de rikaste har ökat sina förmögenheter många gånger om.

 Occupy-rörelsen satte fingret på detta för några år sedan och arbetade för att lyfta upp frågan på agendan. We are the 99% var hela rörelsens slogan och demonstrationer spred sig från Spanien runt om i världen. Mest känt blev kanske Occupy Wall Street där ett tältläger restes i the Belly of the Beast, så att säga.
Meditation och yoga blev viktiga praktiker på flera håll i världen i samband med denna löst ihophållna rörelse, som en del i möten, som en möjlighet att släppa taget och hitta stillhet mellan event och aktioner. Många har också rapporterat om hur det var en möjlighet att skapa en kultur av icke-våld och öppenhet i diskussioner och demonstrationer att sådana praktiker användes aktivt under ockupationerna av exempelvis Wall Street.
För mig så pekar det mot något viktigt som buddhism, yoga, mindfulness osv har att erbjuda rörelser som protesterar mot dagens samhälleliga strukturer och som vill skapa en annorlunda värld. Ofta så blir proteströrelser fångna av sin egen retorik och de känslomässigt starka krafterna så vi glömmer att se att vi alla är Ett. Thich Nhat Hanh uttryckte sorg när han besökte USA under Vietnam-kriget och såg att fredsrörelsen var fylld av hat och aggressivitet. För att göra fred, måste vi vara fred, som han säger. Så även om vi med all rätta lyfter fram de superrika som ett problem och 1% mot 99%, så är det inte människorna som utgör de 1% som är fienderna, vi är alla del av problemet och vi är alla del av lösningen. Det är strukturerna och hur vi internaliserar dessa strukturer som är problemet.

Med hjälp av kontemplationsmetoder och -attityder kan vi kanske undvika att fastna i fiende-bilder och vi vs. dom-tänkandet? Vi kan behålla icke-våld, öppenhet och lyssnande mitt i den frustrerade och ilskna protesten. Vi kan låta vägen vara målet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mellanrum

Återhämtning

Psykisk ohälsa och praktik - del 1